Berättelsen om slaget på Bråvalla har beskrivets av Saxo i Gesta Danorum och i de isländska eddaer ’Hervars saga og Heidreks’ och ’Søgubrut af nokkrum fornkonungum i Dana ok Sviaveldi’.

Det finns minst tio förbryllande likheter mellan Iliaden och Bråvallaslaget.

Likhet nummer ett.

Den första likheten är storleken på Bråvallaslaget och tåget mot Troja.

Danaerna angriper Troja med 1186 skepp och omkring 60.000 män. Deras fiende troerna har en styrka på minst 50.000 man.

På Bråvalla möttes 200.000 kämpar och minst 40.000 dör. Hela Norra Europa har tydligen samlats till kamp på Bråvalla, för slagstyrkarna omfattar daner, jyllänningar, skåningar, göter och svear, nordmän, saxar, angler, friser, irer, engelsmän, vender, ryssar från Gardariki, gutar från Gotland, finner och många andra folkslag.

Likhet 2 till 8 och likhet 10 står på sidorna 162 - 164 i boken Odysseus - Isse fra øen Od som finns på biblioteket och under Dokument och Links. 12 mb, 202 sidor.

Likhet 9.

Den nionde likheten är att i Iliaden uppträder de tre gudinnorna Afrodite, Athene och Here i människogestalt och hjälper danaerna. Gudarnas budbringare Iris kommer två gångar i människogestalt och hjälper troerna.

Afrodite kommer som den vackra Helenes akajiska ullspinnarekvinna från Sparta (Il.3-385).

Here visar sig i akajeren Stentors skepnad (Il.5-785).

Hos Saxo och i de isländska sagorna möter vi de tre danska sköldmör Hede, Vebjörg och Visma.

Pallas Athene kommer tre gångar i människogestalt. Först som akajeren Foinix (Il.17-544), sedan som en människa för att trösta Akilles (Il.21-284), och till slut som troeren Deifobos för att locka Hektor till en ojämn kamp mot Akilles (Il.22-227).

Iris kommer som Priamos son Polites (Il.2-789) och som Priamos dotter Laodike (Il.3-121).

— Iliadens tåg mot Troja

— Bråvallaslaget från Saxo och de isländska sagor

— Invasionernas bok från Irland

— Det nordindiska epos Bhagavad-Gita och slaget på Kuruksetra

— Det sydindiska epos Ramayana

Likhet 2.

Den andra likheten är danaeran Akilles i Iliaden och halvguden Krishna i Bhagavad-Gita. Krishna kör som vagnförare för Pandus son Arjuna.

Båda Akilles och Krishna dör av ett pilskott i hälen, det enda ställe de är sårbara.

Likhet 4.

Den fjärde likheten är kämpen Ubbe Friser i Bråvallaslaget och krigaren Bhisma som kämpar på Kaurava-brödernas sida i slaget på Kuruksetra.

Ubbe Friser kämpar på danernas sida i Bråvallaslaget och där tar en svärm av pilar hans liv.

- Et hundrad och förtifyra pilar satt där i hans bröst innan hans kropp var tappad för krafter och han sank i knä (Saxo 8.4.7).

I den isländska saga Søgubrot mm blir han dödad av 12 gånger 12 pilar.

Engelska uppteckningar visar att en tränad skytt med långbåge kunde skjuta 12 pilar i minuten. I strid bär de sitt koger med 12 pilar vid höften.

Bhisma dör i Mahabharata med så många pilar i sin kropp att de bär honom upp från jorden länge innan han dör. När fienden Arjuna kommer för att ta avsked med honom ber han om att få stöd till sitt huvud, för nu är han tröt. Och Bhisma ber Arjuna sätta tre pilar under hans huvud så det vilar på spetsarna.

Han ligger på detta vis resten av slaget och dör till sist utan hårda ord och utan att klaga.

Bhisma dör antigen av skadechock, blodbrist eller hyperventilering.

Likhet 1 till 6 står på sidorna 165 - 167 i boken Odysseus - Isse fra öen Od som finns på biblioteket och under Dokument och Links. 12 mb, 202 sidor.

Bhisma dör på sitt läger av pilar. Samma scen finns som relief på Angkor Vat i Kampuchea.

Ubbe Friser dör i Bråvallaslaget på samma sätt med tolv gångar tolv pilar i sin kropp.

Denna historiska berättelse är kanske inspiration för fakirer som ligger på sin spikmatta.

Det indiska epos Ramayana är samma krig som Iliaden och Bråvallaslaget

Och samma krig som Tuatha De Dananns krig i Invasionernas bok på Eire (Irland) och slaget på Kuruksetra i det indiska hjältedikt Bhagavad-Gita.

Dessa fem stora episka krig skildrar i verkligheten samma stora krig.

Nämligen då danaerna från Själland i Danmark omkring 1230 f.kr angriper troerna i Troja, som är staden Bergen på ön Rügen i det nuvarande nordtyska landskapet Pommern.

Kärnan i det sydindiska epos Ramayana följer samma spår som de fyra andra hjältedikten.

Ramayana (sanskrit ’Ramas vandringar) är ett fornindiskt epos som traditionen tillskriver Valmiki, en vis man. Ramayana finns i flera återgivningar, till exempel dessa tre i översättningar till danska och svenska.

Aubrey Menen, Gendigtning af Ramayana, på danska. Aubrey Menen är född i Indien och följer Valmikis traditionella Ramayana.

Guni Martin, Ramayana – beretningen om helten Rama, på danska. Et riktigt äventyr.

Allan Åkerlund, Prins Rama och demonerna. Detta är en vällustig berättad version med många avsnitt som andra översättningar utelämnar.

När man har läst denna bok förstår man varför soltemplet Konarak när den helliga staden Puri har utsmyckningar med erotiska figurer.

Det finns minst åtta likheter mellan Saxos Danmarkshistorie (Gesta Danorum) Ramayana, Iliaden och Odysseen.

Likhet nummer två.

- I Ramayana bortför demonkungen Ravana drottning Sita och tar henne till sin befäste stad på ön Lanka.

- I Iliaden blir den gudomligt vackra Helene bortförd till den befäste stad Troja på ön Rügen.

Likhet fyra.

- I Ramayana kämpar Rama och Ravana slutstriden på ön Lanka.

- I Iliaden kämpar Akilles och Hektor slutstriden utanför Troja på ön Rügen.

Likhet sju.

I Ramayana:

- I slutstriden mot demonkungen Ravana på Lanka blir Rama sårad i benet av en pil som river upp ett djupt sår. Det överlever han.

I Iliaden:

- Vid de Skaiiska portar blir Akilles skjuten i hälen av en pil från guden Apollon i troeran Paris gestalt. Det dör han av.

Akilles är annars osårbar utom i hälen. Därav kallas en svag punkt en Akilleshäl.

Alla åtta likheter står på sidorna 168 - 170 i boken Odysseus - Isse fra øen Od som finns på biblioteket och under Dokument och Links. 12 mb, 202 sidor.

Draupadi i Bhagavad-Gita - Sita i Ramayana - 'den gudomligt vackra' Helene i Iliaden

Den onda Dukshana vill slita kläderna Drottning Draupadi blir förnedrad framför

av drottning Draupadi framför hopen hopen.

av råa grinande krigare. Nu kan vi gissa vad den sköna Helene fick

Guden Krishna förhäxar hennes sari utstå som fånga i Troja.

och gör den ändlös så hans gemena

plan lyckas inte.

Ramayana finns som nationellt epos i många länder i Sydöstra Asien.

Som Ramakien i Thailand, Ramakavaca på Bali, Maradia Lawana på Filippinerna, Reamker i Cambodja (Kampuchea) och Yama Zatdaw i Burma (Myanmar).

Apornas general Hanuman i Ramayana – och därmed Odysseus i Odysseen – är huvudpersonen i det kinesiska epos ’Rejsen till vest’ (Journey to the West in the Great Tang Dynasty).

Mahabharata och Ramayana skapas i de episka verkens tidsålder från omkring 300 f.kr.

Mahabharata skapas från omkring 300 f.kr till omkring år 300.

Ramayana skapas från omkring 300 f.kr till år 100.