När Odysseus och hans tolv skepp har kommit in i lä i Præstø fjord:

- genom en natt så svart, att vi ej kunde se månen bakom molnen

- och vi så inget förrän vi stötte mot land med de däckade skeppen - troligt ön Præstø (Od.9-143).

Nästa morgon i solen kan de se röken från bebyggelsen i kyklopernas land, troligt Jungshoved som i bronsåldern var en ö med en smal landtunga till Själland.

’Innerst i hamnens bukt springer det fram en källa med ett kristallklart vatten’ (Od.9-140), det kan vara den lilla klara bäck Tudbæk som rinner ut söder om Præstø.

Kyklopen Polyfemos bor i en grotta med en gigantiskt stor sten som dörr. Dörrstenen är:

- så stor och väldig att tjugo starka vagnar med fyra hjul kunnat rubba dess läge (Od.9-241).

Och så vidare i kapitel ni i Odysséen.

Jätten Polyfemos är kvick, han arbetar

- med iver och fart (Od.9-250).

Han håller Odysseus och sex av hans män som fångar. Männen äter han, bara Odysseus slipper undan.

Och så vidare i kapitel nio i Odysséen.

Det är bara det att Homer och andra diktare med honom använder fri fantasi om ursprunget till de många gånggrifter som finns i Danmark och i resten av Västeuropa. Det finns inga storstensgravar i Grekland, så Homer har inte vetat hur Polyfemos grotta har sett ut. På Odysseus tid omkring år 1200 f.kr var de yngsta gånggrifter i Danmark omkring 2000 år gamla. Ingen visste längre vem som hade byggd dem och när de var byggda.

Hela detta storslagna byggeri av stenbyggda gravar, dösar och gånggrifter har sin höjdpunkt mellan 3600 och 3200 f.kr i hela Västeuropa och mellan 3600 og 3300 f.kr i Danmark.

Man känner till inte mindre än 23.000 storstensgravar – dösar och gånggrifter – i det nuvarande Danmark och 3216 är bevarade och fridslyste idag. 1229 finns på Själland, de flesta i Norra Själland och Mittsjälland.

Beowulf – på danska Bjoulv – är huvudperson i en engelsk hjältedikt. I dikten nämns historiska personer och folk från 400-talet och 500-talet, och dessutom en faktisk händelse omkring 520 på frisiskt område. Det är nedskrivet mellan år 700 och år 900 i mellan- eller nordöstra England. Det blir utgiven första gången i 1815 av islänningen Grimur Thorkelin, och på danska i 1820 av Nicolai Frederik Severin Grundtvig.

Handlingen är i korthet denna:

Den unga geat Bjoulv, av hövdingsläkt, seglar med femton män över havet för att hjälpa den danska kung Hrotgar, hos vem gästabudsalen Heorot (Hjorten) hemsökas av monstret Grendel. Bjoulv dödar monstret och senare också dennas mor. Han får sin belöning och reser tillbaka till sitt hemland Geataland (Gotland), där han är kung i femtio år.

I en kamp där dödar han en eldsprutande drake, men blir själv dödlig sårad.

Bjoulv blir begravd i en hög:

- som ska resas på Hronesnäs (Bjo.2804).

Det sker när:

- alla män reste sig sorgsna och gick till Earnanäset (Bjo.3031).