Der finns många klippor, skär och rev utanför Skottlands västkust och den mest kände och fruktade är den obebodde klippö Rockall som ligger 350 km väster om Kilda mitt på den nordliga Amerikarutt.

Ursprunget till namnet Rockall är osäker men tros vara skotsk gäliska Sgeir Rocail, som betyder ’Skäret som tjuter’ – det tjutande skäret.

Det gäliska ordet skerry härstammar från fornnordiska sker. Det moderna ordet är skär som i skärgård.

Området runt om Rockall är förhållandevis grunt, stort sett 30-60 meter. Men cirka tre kilometer öster om klippan Rockall ligger S:t Helens rev – som är en spetsig bergkam mitt i Atlanten – 1.4 meter under havsytan på det högsta stället. På de flesta sjökartor är revet bara utmärkt som en prick och siffrorna 1.4 meter. Mellan Rockall och Skottland finns kraftiga havsströmmar som går mot nord och alltid tidvattenströmmar. Här på position 57º35’48” nord och 13º41’19” väst står klippan Rockall som ett monster mitt i den stygiska floden – ’det frånstöttande stygga vattnet’. Det kan vara denna klippa Kirke på Ajaje (Od.10-513) varnar Odysseus om.

Den 28 juni 1904 går ett danskt emigrantskepp D/S Norge på S:t Helens rev och 620 människor drunknar, de flesta från Norge. Åtta år senare den 14 april 1912 sjunker Titanic vid New Foundland och 1500 av de ombordvarande omkommer.