Ett likadana stort vada-land, eller plattyska Wat-land i Wattenmeer, kan vara den ursprungliga ön Atlantis, grekiska Atlant-is.

Vi känner till W-et som blir pålimmad före ett ord från Odysséens Ismar-os, som är dagens Wismar vid Östersjön. Vi känner också till W-et från de nordiska orden som ord och orm som heter word och worm på engelska.

Den grekiska historiker Platon levde 427 – 347 f.kr. Han har skrivet två dialoger – samtal – den korta Timaios och den stora Kritias, som båda beskriver det stora öriket Atlantis undergång.

I Platons korta dialog Timaios berättar prästerna Solon om öriket Atlantis:

Utanför den mynning Ni (Grekerna) kallar Herakles pelare (Gibraltar) låg där en ö, större än Asien och Libyen tillsamman (Asien är Mindre Asien (Anatolien) – och Libyen är Afrika). Från denna ö kunde man segla till andra öar, och från dessa öar över till det mittemot liggande fastland, som omslutar detta hav.

Platons stora dialog Kritias berättar vidare:

Det fanns också en mängd elefanter, ty alla djur – båda dem som lever i mossar, sjöar och floder – och dem som lever på kullar och på slätter – finner här rikligt med gräs.

Detta är igen en beskrivning av den fruktbara och frodiga ön Själland. Egyptierna har inte vetat vad en älg är, de kallar den en elefant.

Den korta dialogen Timaios slutar sagan om Atlantis med:

I den följande tiden inträffar det fruktansvärda jordskalv och översvämningar, och inom loppet av ett enda fasansfullt dygn sjunker Atlantis i havet och försvinner. Därför går denna del av havet den dag i dag inte att segla på eller utforska, för över den sjunkna ön finns ett lag gyttja, som finns inte särskilt långt under ytan och hindrar segling.

Det finns inte mycket till ebb och flod i Medelhavet, och heller inget vada-hav – Watland – någonstans. De gamla egyptier har inte vetat vad de invandrande nordbor har talad om.

De invandrade nordbor från Atlantis har varit friser och västjyder från västra Jylland.

Västerhavet – på nederländska Nordsjön – med sina cirka 530.000 kvadratkilometer är större än Ukraina, som är Europas största land bortsett från Ryssland. 575.000 eller 730.000 kvadratkilometer nämns också storlek på Nordsjön.

Det gamla Atlantis är dagens Watland och Doggerland på cirka 275.000 kvadratkilometer. Det är mera än Storbritannien eller det gamla Västtyskland. Det är samma storlek som Danmark, Holland, Belgien, Irland och Portugal tillsamman.

Den nuvarande varma geologiska tid är holocen som började för cirka 11.700 år sedan efter istiden. Då låg landmassan Watland och Doggerland som mest 120 meter under dagens havsyta.

En kombination av långsam landhöjning och snabb stigning av havet har skapat den nuvarande situationen i Nordsjön.

De återvändande stormfloder har skapat myten om Atlantis.

Doggerlands troliga utbredning omkring 10.000 f.kr med de övriga landområden i sin nuvarande omfattning.

Den lilla dialogen Timaios slutar sagan om Atlantis med:

I den följande tiden inträffar det fruktansvärda jordskalv och översvämningar, och inom loppet av ett enda fasansfullt dygn sjunker Atlantis i havet och försvinner. Därför går denna del av havet den dag i dag inte att segla på eller utforska, för över den sjunkna ön finns ett lag gyttja, som finns inte särskilt långt under ytan och hindrar segling.

Det stämmer, att på grund av ’ett lag gyttja’ kan man inte segla i Watland – vada-havet – som ligger över den sjunkna ön, alltså nord om Watland. Vada-havet är världens största område av denna typ. Området översköljs av tidvatten och friläggs sedan vid ebb.

Vi känner till minst sjutton stora stormfloder som har drabbad de frisiska öarna och kusterna i tiden från februari 1164 till januari 1990. I januari 1219 drunknar mellan 10.000 och 39.000 människor och 800.000 boskap.

De två värsta stormfloder är Grote Mandrenke – ’Den stora människodrunkningen’ – den 16 januari 1362 och den stora stormflod den 11-12 oktober 1634. Efter helt säkra uppräckningar av dödsiffrorna drunknar nästan 100.000 människor i januari 1362.